Äntligen ett filmklipp!

Många månader har gått sen jag senast lyckades hitta tid för att göra ett inlägg. De initialt utlovade filmklippen från vårt genrearbete här på Knutbyskolan kan nu slutligen realiseras. Att filma är en sak att skapa något som andra kan följa är något mycket mer. Att klippa film kan liknas vid skrivprocessen på många sätt.Det kräver både noggranhet, eftertanke och ett klart syfte. Själv har jag haft förmånen att arbeta med Knutbyskolans förstelärare i IKT. Det var ett fantastiskt givande och stimulerande arbete att forma en informativ film tillsammans, där två kompetenser kompletterar varandra.


Veckans reflektion
Lyckan man erfar i att utföra en uppgift tillsammans, när allt fungerar och det ena ger det andra,borde alla elever också få uppleva i klassrummet. Glöm därför inte bort Pauline Gibbons kloka stöttningsanvisningar i boken Stärk språket, Stärk lärandet. I bokens gruppaktiviteter utvecklar elevena det muntliga språket tillsammans innan skrivandet.
 Hur systematiska muntliga klassrumsaktiviteter kan stötta eleverna i skrivandet av en klassificerande rapport kan ni nu följa i No-lärare Gry Fyrös undervisning om Hur djur och växter grupperas. I filmen ser ni också hur den klassificerande rapporten stöttar eleverna i att utveckla förmågan att använda biologins begrepp och modeller för att beskriva och delvis förklara samband. Gry låter fas1 och fas 2 i cykeln löpa parallellt. Modelleringen sker samtidigt som kunskapsfältet utvecklas.

Här är filmen där du kan följa Grys arbete i klassrummet.

Visst kan 1:or skriva Beskrivande rapporter!

Åter tillbaka vid tangentbordet. Förra veckan lyckades jag inte hitta nödvändig tid för att göra ett inlägg på min blogg. Allt bara snurrade på lite utanför min kontroll. Så blev det förra veckan, och så kan det bli igen, men min ambition är att kunna få in ett inlägg varje vecka. Det finns så mycket bra och inspirerande att berätta om, härifrån Knutbyskolan, men även från andra  skolor jag besökt runt om i Sverige. 
Den här veckan fortsätter jag på det inkörda spåret - Hur kan genrepedagogik stötta elever att utveckla förmågor och nå kursplanernas kunskapskrav? Och jag låter mig ännu en gång inspireras av ett exempel från Eskilstuna.

På Björktorpsskolan i Eskilstuna finns Erika Vesterhav som arbetar i årskurs 1.
I hennes klass har eleverna börjat titta på och undersöka djur i närområdet. Förmågan som ska utvecklas är att kunna genomföra systematiska undersökningar i biologi och använda biologins begrepp för att beskriva biologiska samband i naturen. Redan nu i årskurs 1 lägger hon grunden för att eleverna i årskurs 3 ska ha de bästa förutsättningarna att nå kunskapskravet att kunna göra enkla observationer av några djur och sortera dem efter olika egenskaper.

Veckans reflektion

En vanlig fråga när jag föreläser handlar om huruvida text som skrivs i de yngre åldrar kan kommenteras, utan att elevernas skrivlust och tilltro till sin egen förmåga påverkas negativt. En annan frågeställning berör när det kan vara lämpligt att sporra elverna att skriva på egen hand. Det finns naturligtvis inget enkelt och entydigt svar på någon av dessa frågor. Men som så mycket annat i skolans värld handlar det inte så mycket om ålder, utan det handlar mer om attityd och fingertoppskänsla hos läraren. Erikas arbete med den Beskrivande rapporten i årskurs 1 tycker jag är ett utmärkt exempel på detta med ett mycket bra resulat som konsekvens.

Beskrivande text i biologi i åk 1
I skolans alla no-ämnen så behöver eleverna både kunna beskriva och förklara. Beskrivningar hör alltså inte bara hemma i svenskämnena där vi är många som låtit våra elever arbeta med person- och miljöbeskrivningar i sina berättelser. Det här är ännu ett bra exempel på hur olika ämnena kan befrukta varandra.

Fas 1:

Erika inleder med att tala om att hon har ett hemligt djur med sig i en påse som visar upp för klassen. Kan eleverna gissa vad det kan vara för djur som får plats i påsen? Eleverna får några ledtrådar:

• Djuret kan vara brunt eller svart.
• Djuret är ungefär 10 cm långt, lite längre än deras deras långfinger.
• Djuret lever i skogen och på åkrar och ängar.
• När det har regnat ser man det ofta på gångvägar och stigar.

Alla händer är uppe i luften. Många barn har sett djuret men vet inte vad det heter. Istället för att säga djurets namn så fortsätter eleverna beskriva djuret. Erika skriver upp en del av deras beskrivningar på tavlan i ett rutschema en sexfältare. Det som har med utseende att göra på en plats och det som har med var djuret lever i en annan grupp. Till slut är det en elev som tror sig veta att det hemliga djuret är en snigel. Alla elever tittar stint på Erikas påse när den lilla plastsnigel packas upp.

Erika fortsätter att berätta lite mer fakta om djuret som alla barnen nu är mycket nyfikna på. Fakta antecknas i form av stödord i sexfältaren på tavlan.

Sexfältare
Vilken sorts djur är det?	Hur ser djuret ut?	Var lever djuret?
blötdjur		nästan hela Sverige
Vad äter djuret?	Hur får djuret ungar?
svampar,  vissna löv

De flesta eleverna kan ännu inte läsa. Därför sätts både ord och bilder upp som stöd för minnet.

Fas 2
Eftersom eleverna är mitt uppe i sin första läs-och skrivinlärning så tittar de tillsammans på en text som Erika skrivit om Skogssnigeln där hon använt informationen från sexfältaren. När hon läser texten högt för eleverna från smartboarden så följer eleverna hennes pekpinne som hon för längs textraderna. Det finns en lucka i varje mening. Där ska elverna fylla i något av orden är, finns eller har beroende på vad som passar in. När textens alla luckor är fyllda läser eleverna tillsammans med Erika texten flera gånger.

Därefter får de leta efter ordbilderna är, finns, har och skogssnigel i texten på whiteboarden. Erika har ordkort med orden nedskrivna. Vem kan hitta ordet är i första meningen? Många händer räcks upp. Med ordkortet i handen går eleven fram till smartboraden och hittar den relationella processen är i mening ett. Eika har delat upp texten i meningar. Genom att gå igenom mening för mening i texten lär sig eleverna indirekt att någon av de relationella processerna är, finns och har finns i meningarna. Detta är ett kännetecken för en beskrivande text, ett språkligt drag, som eleverna nu fick en första kontakt med. Erika väljer också att skriva upp de relationella processerna på tavlan. Redan nu använder hon sig av begreppet. Det kommer att finnas anledning för Erika att återkomma till detta mönster många gånger till.

Fas 3
Nu är det dags att skriva tillsammans om Skogssnigeln. Erika skriver på datorn samtidigt som hon skriver så växer texten fram på klassens whiteboard.

Vad kommer eleverna ihåg från föregående lektion då texten om snigeln lästes högt flera gånger. Som stöd för minnet har de sexfältaren med ord och bildstöd. Eleverna kommer ihåg att alla meningar innehöll något av orden är har eller finns. De kommer också ihåg att många meningar börjar med skogsnigeln. Den ordbilden hade de också tränat in. Erika ställer guidande frågor som stöttning i det gemensamma skrivandet.

"Vad är det för sorts djur?Är det någon som har ett förslag på vad vi skulle kunna skriva?"
Många elever är aktiva. "Skogssnigeln är ett blötdjur."

Till slut är hela texten färdigskriven och alla frågor besvarade. Eleverna läser sin text efter Erika som läser före och pekar på texten på smartboarden.

Nästa lektion får eleverna texten utskriven. Ovanför varje litet stycke, motsvarande en fråga finns en tom ruta att rita en passande bild i. Medan elevena ritar går lärarna runt och uppmuntrar eleverna att läsa texten högt medan läraren lyssnar.

Fas 4
Nu är det spännande. Nu ska eleverna göra en egen bok om Skogssnigeln. De får bilder att klistra in i en bok, en bild till varje sida i boken. En sida motsvarar en ruta i sexfältaren. I sexfältaren  på tavlan finns orden och bilderna som stöd. Sen skriver eleverna sina texter själva från minnet och med stöd av orden i sexfältaren. Sakta men säkert ljudar de sig fram.

Värt att notera

Erikas arbete är ett utmärkt exempel på vad John Polias, känd genrepedagog och föreläsare från Australien, brukar kalla för recycling. Kunskapsinnehållet repeteras om och om igen utan att eleverna upplever  att det blir en tjatig drillövning. Istället känner de sig trygga och nöjda med att de hela tiden kan och hänger med. Utmaningen ligger precis i deras närmaste utvecklingszon. Med stöttning av läraren eller kamrat så lyckas de med uppgiften. Det leder till en djup tillfredställelse hos alla, inklusive läraren.

Instruktioner hör inte bara hemma i svenskämnet

Nu har vi snart hunnit fram till mitten av höstterminen och de flesta klasser har hunnit med att skriva texter i åtminstone en genre. Här på Knutbyskolan inleder många klasser terminen med olika teman kring normer och värden som jag redan skrivit om i min första blogg. Den genre som då faller sig mest naturligt är instruktionen. Den här veckan vill jag fortsätta på temat instruktioner.

Veckans reflektion

Veckans reflektion handlar om hur man kan arbeta med instruktioner i åk 1 när många elever ännu inte kan läsa. Det är viktigt att som lärare se hur olika genrer kan bidra till att utveckla förmågor i andra ämnen än svenska och svenska som andraspråk. Den här veckan handlar det om att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp i matematik. Självklart innebär arbetet med instruktionen som medel att utveckla förmågor i matematik, att man också arbetar med förmågor i svenskämnena som att kunna formulera sig i tal och skrift samt att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

I veckans blogg kommer arbetet med instruktioner i matematik och svenskämnena från Årbyskolan i Eskilstuna. Där har Git Nygårds genomfört följande fina arbete.

Instruktioner i matematik och svenskämnena i åk 1

I inledningen av det här temat var läraren noga med att informera eleverna om att besöket i naturen handlade om att utveckla förmågor i matematik och svenska. De skulle arbeta med antal och storlek i matematik och i svenskämnena skulle man arbeta med ord som talar om hur man placerar saker.

Fas1:

Under det första lektionspasset pratade klassen om vad en instruktion är. Läraren gav eleverna enkla muntliga instruktioner som de skulle följa t ex. "Sätt tummen på näsan", "Klappa på din mage", " Nicka fem gånger" osv.

Därefter förberedde läraren eleverna för att arbeta med instruktioner i matematik och svenska utomhus. Eleverna behövde känna till ett antal omständigheter för att kunna utföra de kommande uppdragen. Omständigheterna var i storleksordning, i en rad, i en hög, byggda av x, i en hög med x antal. Dessa tränades in genom ordbingo. Eleverna fick brickor med nio rutor med bilder där föremål låg i rad, i högar eller i storleksordning. Läraren drog sedan kort med likadana bilder ur en hatt och visade eleverna samtidigt som hon talade om vad som fanns på kortet. Eleverna kryssade bilden om den fanns på deras bricka.

- Är det någon som har en bild med två stenar i en hög?
- Är det någon som har en bild med tre löv i  en rad?
- Är det någon som har en bild med pinnar som ligger i storleksordning?
- Är det någon som har två trianglar byggda av pinnar?

Här fick eleverna både förförståelse för de omständigheter de behövde och även för viktiga deltagare som stenar, pinnar, löv och trianglar.

När eleverna var i skogen fick de sina skriftliga uppdrag med instruktioner som de skulle genomföra. De arbetade i grupper på 2-3 elever. Eleverna tilldelades ett uppdrag i taget. I varje grupp fanns det en elev som redan kunde läsa.

Uppdrag 1

1. Hämta 10 löv i skogen.
2. Lägg löven i en rad i storleksordning.
3. Visa läraren.

  

Uppdrag 2
1. Hämta 6 pinnar
2. Bygg två trianglar av pinnarna
3. Visa läraren

Uppdrag 3
1. Hämta 20 stenar
2. Lägg stenarna i 4 högar med fem stenar i varje hög
3. Visa läraren

Under det tredje lektionstillfället fick eleverna ge varandra muntliga instruktioner. Eleverna arbetade utomhus i samma grupper som vid första tillfället. De skulle även denna gång använda sig av naturföremål i sina instruktioner till varandra och av omständigheterna i storleksordning, i rad, i en hög med. Eleverna var nu säkrare på begreppen och tyckte att det var väldigt roligt att ge muntliga instruktioner till varandras grupper.

Fas2:

Läraren analyserade texten från de tre uppdragen tillsammans med eleverna. Vilket ord i varje instruktionssteg talade om vad eleverna skulle göra. Orden markerades grön på smartboarden samtidigt som eleverna markerade orden gröna i texten på sina papperskopior.

”Kan ni se något mönster?” undrade läraren. ”Var i den korta texten står orden som talar om vad de ska göra - först, i mitten eller på slutet?” Därefter talade läraren om att ord som talar om vad man ska göra kallas för aktionsprocesser.

Fas 3:

Lärare och elever skrev en gemensam instruktion med utgångspunkt i elevernas egna muntliga uppdrag till varandra under skogsutflykten. Elevernas minne stöttades av bilder tagna när eleverna utförde sina uppdrag. Den gemensamma texten sätts upp på väggen som stöd för det individuella skrivandet. Den gemensamma texten blir också veckans läsläxa.

Fas 4:

Eleverna skriver egna instruktioner till parallellklassen. Ännu en gång kan de använda samma deltagare som under besöken i naturen eller välja nya deltagare från naturen men ändå använda samma omständigheter som tidigare.

För elever som ännu inte klarar av att skriva själva så finns instruktionssteg skrivna på lappar som eleverna klistrar fast i rätt ordning. Några väljer att skriva av den gemensamma texten.

Värt att notera

Lägg märke till att genom att arbeta som ovan så får eleverna arbeta med samma ordmassa om och om igen utan att det blir en drillövning. Upprepning men i nya situationer ger alla eleverna möjlighet att lyckas. Initialt är läraren noga med att tala om för eleverna att arbetet i skogen har tydliga lärandemål, vilket är viktigt för att eleverna ska arbeta med rätt attityd. Utflykt associeras gärna enbart med fritid och lek. Under det individuella skrivandet tycker jag att det är bäst om alla försöker forma bokstäver dvs skriver av om man ännu inte kommit på tekniken med inkodning.

Individuella utvecklingsplaner

Ny vecka och ny blogg. Dagens blogg kretsar kring formativ bedömning i form av individuella utvecklingsplaner. IUP är självklart bara en del av den formativa bedömningen som bör pågå kontinuerligt i klassrummet. De genrepedagogiska reflektionerna får jag nog lämna därhän den här veckan.

Veckans reflektion

Veckans reflektion handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP). När vårdnadshavare och elev lämnar utvecklingssamtalet bör de veta hur väl eleven lyckats uppnå de mål som sattes upp ett år tidigare, vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven och vad som är nästa mål att erövra. Som stöd till er lärare ute i verksamheten har jag nedan förslag på ett antal skrivningar som ger de svar elev och förälder har rätt till. Strukturen följer Skolverkets IUP-blankett som vi använder på skolan.

 IUP-blanketten

Hur gick det?

Här kan det stå: Målet att utveckla förmågan att föra resonemang i mer än ett led i So-ämnena är uppnått.

Var är vi?

Här kan det stå: Elev X uppnår E- nivån helt och hållet i alla skolans ämnen. I ämnena svenska som andraspråk når elev X nästan alla kunskapskraven även för C- nivån. Det som saknas handlar om elev X:s kommunikativa förmåga när det gäller det talade språket. Ett av kunskapskraven i svenska som andraspråk är ett aktiva deltagande när lektionen handlar om att formulera sig i tal. Elev X bidrar inte till att upprätthålla det pågående samtalet. Elev X ställer varken frågor eller framför egna åsikter.

Vart ska vi?

Här kan det stå: Elev X ska försök nå alla kunskapskraven för C-nivån i svenska som andraspråk. Elev X ska sträva efter att delta aktivt i samtal som satts igång av läraren genom att, ställa frågor och framföra åsikter som bidrar till att upprätthålla det pågående samtalet.

Hur gör vi?

Här kan det stå: Läraren inleder samtalstillfällena genom att ge exempel på frågor som kan ställas och åsikter som kan framföras. Läraren återkopplar kontinuerligt till elev X om hur elev X lyckas i sin strävan att nå C-nivån i svenska som andraspråk.

Elev X använder sig av lärarens exempel men försöker tillföra en egen vändning. Till att börja med, någon gång per tillfälle och så ökar elev X successivt deltagandet, för att så småningom formulera både frågor och åsikter självständigt.

Vårdnadshavare tänker på att i hemmiljön uppmuntra elev X att ställa frågor och framföra åsikter när man samtalar om olika vardagsfrågor hemma, som sovtid, veckopeng eller tid framför datorn. Vårdnadshavaren håller sig också underrättad om hur det går för elev X genom att regelbundet fråga eleven hemma om elev X ställt några frågor eller framfört några åsikter. Vårdnadshavaren är även välkommen att kontakta läraren för ytterligare information om hur det går för elev X. 

Värt att notera

Värt att notera är att IUP är en långsiktig plan. Den utvärderas endast en gång per läsår. Det är därför viktigt att inte endast fokusera på detaljer utan även på mer översiktliga förmågor (se Göran Svanelid). Här spelar självklart barnens ålder en avgörande roll. Ju yngre elever desto enklare mål.

I ovanstående förslag på skrivning är det även värt att notera tydligheten. För att utvecklingssamtalet ska ha en chans att få avsedd formativ effekt är det viktigt att vara mycket konkret och handfast när man formulerar mål.Tydliga mål är en förutsättning för att jag själv som lärare, såväl som elev och vårdnadshavare ska förstå vad som är målet och vilka insatser som man kan förvänta sig av respektive deltagare; skola, elev och vårdnadshavare. Uppsatta mål måste också vara möjliga att bedöma; "Har målet nåtts eller inte?"

Demokrati och delaktighet

"Nu försöker vi på nytt." Den tanken delar jag nog med många just denna måndag.

Redan i slutet av förra läsåret försökte jag komma igång med en blogg avseende pedagogiska frågor i allmänhet men explicit undervisning och genrepedagogik i synnerhet. Då lyckades jag inte få igång bloggen mer än i tankevärlden. Nu avser jag alltså att göra ett nytt försök och den här gången finns en plan. Att ha en plan är nog alltid en viktig första ingrediens för att nå framgång i det man företar sig. Planen är att varje vecka besöka klassrum på Knutbyskolan. Lektionsupplägg, delar av lektionsupplägg eller pedagogiska höjdpunkter kommer jag sen att försöka dela med mig av i mina måndagsbloggar. Självklart kommer jag inte att skriva om något som jag inte fått ett medgivande till av berörda personer. I vissa fall kommer det också finnas filmsnuttar när läraren tycker detta är okej. Nästa vecka kan ni t ex förvänta er att få se delar av en NO-lektion med Gry Fyrö. Filmen är ännu inte färdigredigerad därav dröjesmålet. Lite längre fram kommer också en kort film med John Polias i huvudrollen.

Veckans reflektion :

Veckans reflektion handlar om en del av ett upplägg i ämnet samhällskunskap hos en lärare åk 1-3 och en lärare åk 4-6.

åk 1-3

I centrum för lektionen i de yngre åren var en akronym som sammanfattade  de viktiga normer som eleverna i klassen tyckte skulle gälla i skolan och i umgänget med kamraterna. Akronymen var ÄRTA; Ä som i ärlig, R som i respekt, T som i trevlig och A som i ansvar.

Fas1:
Normerna som  akronymen sammanfattade hade tidigare under temat diskuterats fram i klassen i pargrupper. När nu läraren hade genraliserat elevernas åsikter till mera abstrakta begrepp så krävdes en genomgång av begreppen för att eleverna skulle känna igen sin åsikter. Denna genomgång genomfördes med hjälp av att läraren åskådliggjorde varje begrepp med en liten sketch från vardagen i skolan.  Målet var att eleverna  sedan skulle kunna bygga på med fler exempel.

Fas 2:
Läraren hoppade över den här fasen eftersom eleverna tidigare har arbetat ett flertal gånger med genren instruktion och känner väl till genrens struktur och språkliga drag. Läraren har valt att fokusera ett drag, nämligen aktionsprocesser i imperativform på temaplats i satsen.

Fas 3: 
Eleverna fick tänka i pargrupper kring de olika värdena därefter uppmanades de att skriva en instruktion med tre instruktionssteg. De valde själva vilket begrepp de vill fördjupa. Innan eleverna började arbeta självständigt skrev de en gemensam text tillsammans med läraren på tavlan. Den texten kunde osäkra elever sedan använda som modell.

ANSVAR
Kom i tid till lektionen
Lämna tillbaka lånat material
Gör alltid dina läxor

Fas 4
Eleverna skrev egna instruktioner enskilt eller i pargrupper.

Värt att notera

Värt att notera här är hur genren instruktion kan fungera stöttande för eleverna i deras strävan att förstå abstrakta begrepp. När eleverna tillsammans bryter ner begreppen till konkret handling så skapas en koppling mellan det mer situationsanpassade och elevnära språket och det mer abstrakta kunskapsspråket.


åk  4-6

I centrum för lektionen i mellanåren var begreppet demokrati och vad en demokratisk beslutsprocess skulle kunna innebära i elevernas vardag.

Fas 1:
Lektionen inleddes med att repetera definitionen av begreppet demokrati. Eleverna stöttades i diskusionen av begrepp uppsatta på tavlan. 
Eleverna uppmanades därefter att  skriva ner en plats de skulle vilja resa till om möjlighet gavs. Resmålen antecknades på tavlan. Eleverna fick sedan argumentera för varför just deras resmål borde röstas fram. I argumentationen uppmanades eleverna att använda orsaksbindeorden för att och eftersom. Därefter vidtog en skriftlig omröstning. Under hela proceduren så upprepades begrepp som omröstning, demokratiskt beslut, din röst, rösthemlighet, majoritetsbeslut.

Värt att notera

Begreppet demokratisk beslutsprocess förankras i en konkret situation där alla elever är med och upplever vad begreppet innebär i en situation som de kan greppa över. Praktiken ger många tillfällen att upprepa nödvändiga begrepp om och om igen utan att det blir en drillövning. Dessutom vänjer sig eleverna vid att det finns språkligt stöd på de uppsatta planscher. I den korta argumentationen för det egna resmålet får eleverna dessutom talutrymme, vilket är nog så viktigt.Ytterligare en fördel med att utgå från det konkreta är att det i sig innebär en förberedelse inför de nationella proven. Där är många frågeställningar utformade i förhållande till ett konkret exempel. Kunskapskravet att känna till en demokratisk beslutsprocess innebär, kanske just, att redogöra för en sådan i en klassrumssituation. Då är det bra att ha prövat.