måndag 29 september 2014

Individuella utvecklingsplaner

Ny vecka och ny blogg. Dagens blogg kretsar kring formativ bedömning i form av individuella utvecklingsplaner. IUP är självklart bara en del av den formativa bedömningen som bör pågå kontinuerligt i klassrummet. De genrepedagogiska reflektionerna får jag nog lämna därhän den här veckan.

Veckans reflektion
Veckans reflektion handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP). När vårdnadshavare och elev lämnar utvecklingssamtalet bör de veta hur väl eleven lyckats uppnå de mål som sattes upp ett år tidigare, vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven och vad som är nästa mål att erövra. Som stöd till er lärare ute i verksamheten har jag nedan förslag på ett antal skrivningar som ger de svar elev och förälder har rätt till. Strukturen följer Skolverkets IUP-blankett som vi använder på skolan.

 IUP-blanketten

Hur gick det?
Här kan det stå: Målet att utveckla förmågan att föra resonemang i mer än ett led i So-ämnena är uppnått.

Var är vi?
Här kan det stå: Elev X uppnår E- nivån helt och hållet i alla skolans ämnen. I ämnena svenska som andraspråk når elev X nästan alla kunskapskraven även för C- nivån. Det som saknas handlar om elev X:s kommunikativa förmåga när det gäller det talade språket. Ett av kunskapskraven i svenska som andraspråk är ett aktiva deltagande när lektionen handlar om att formulera sig i tal. Elev X bidrar inte till att upprätthålla det pågående samtalet. Elev X ställer varken frågor eller framför egna åsikter.

Vart ska vi?
Här kan det stå: Elev X ska försök nå alla kunskapskraven för C-nivån i svenska som andraspråk. Elev X ska sträva efter att delta aktivt i samtal som satts igång av läraren genom att, ställa frågor och framföra åsikter som bidrar till att upprätthålla det pågående samtalet.

Hur gör vi?
Här kan det stå: Läraren inleder samtalstillfällena genom att ge exempel på frågor som kan ställas och åsikter som kan framföras. Läraren återkopplar kontinuerligt till elev X om hur elev X lyckas i sin strävan att nå C-nivån i svenska som andraspråk.
Elev X använder sig av lärarens exempel men försöker tillföra en egen vändning. Till att börja med, någon gång per tillfälle och så ökar elev X successivt deltagandet, för att så småningom formulera både frågor och åsikter självständigt.
Vårdnadshavare tänker på att i hemmiljön uppmuntra elev X att ställa frågor och framföra åsikter när man samtalar om olika vardagsfrågor hemma, som sovtid, veckopeng eller tid framför datorn. Vårdnadshavaren håller sig också underrättad om hur det går för elev X genom att regelbundet fråga eleven hemma om elev X ställt några frågor eller framfört några åsikter. Vårdnadshavaren är även välkommen att kontakta läraren för ytterligare information om hur det går för elev X. 

Värt att notera
Värt att notera är att IUP är en långsiktig plan. Den utvärderas endast en gång per läsår. Det är därför viktigt att inte endast fokusera på detaljer utan även på mer översiktliga förmågor (se Göran Svanelid). Här spelar självklart barnens ålder en avgörande roll. Ju yngre elever desto enklare mål.
I ovanstående förslag på skrivning är det även värt att notera tydligheten. För att utvecklingssamtalet ska ha en chans att få avsedd formativ effekt är det viktigt att vara mycket konkret och handfast när man formulerar mål.Tydliga mål är en förutsättning för att jag själv som lärare, såväl som elev och vårdnadshavare ska förstå vad som är målet och vilka insatser som man kan förvänta sig av respektive deltagare; skola, elev och vårdnadshavare. Uppsatta mål måste också vara möjliga att bedöma; "Har målet nåtts eller inte?"





måndag 15 september 2014

Demokrati och delaktighet

"Nu försöker vi på nytt." Den tanken delar jag nog med många just denna måndag.

Redan i slutet av förra läsåret försökte jag komma igång med en blogg avseende pedagogiska frågor i allmänhet men explicit undervisning och genrepedagogik i synnerhet. Då lyckades jag inte få igång bloggen mer än i tankevärlden. Nu avser jag alltså att göra ett nytt försök och den här gången finns en plan. Att ha en plan är nog alltid en viktig första ingrediens för att nå framgång i det man företar sig. Planen är att varje vecka besöka klassrum på Knutbyskolan. Lektionsupplägg, delar av lektionsupplägg eller pedagogiska höjdpunkter kommer jag sen att försöka dela med mig av i mina måndagsbloggar. Självklart kommer jag inte att skriva om något som jag inte fått ett medgivande till av berörda personer. I vissa fall kommer det också finnas filmsnuttar när läraren tycker detta är okej. Nästa vecka kan ni t ex förvänta er att få se delar av en NO-lektion med Gry Fyrö. Filmen är ännu inte färdigredigerad därav dröjesmålet. Lite längre fram kommer också en kort film med John Polias i huvudrollen.


Veckans reflektion :

Veckans reflektion handlar om en del av ett upplägg i ämnet samhällskunskap hos en lärare åk 1-3 och en lärare åk 4-6.

åk 1-3

I centrum för lektionen i de yngre åren var en akronym som sammanfattade  de viktiga normer som eleverna i klassen tyckte skulle gälla i skolan och i umgänget med kamraterna. Akronymen var ÄRTA; Ä som i ärlig, R som i respekt, T som i trevlig och A som i ansvar.

Fas1:
Normerna som  akronymen sammanfattade hade tidigare under temat diskuterats fram i klassen i pargrupper. När nu läraren hade genraliserat elevernas åsikter till mera abstrakta begrepp så krävdes en genomgång av begreppen för att eleverna skulle känna igen sin åsikter. Denna genomgång genomfördes med hjälp av att läraren åskådliggjorde varje begrepp med en liten sketch från vardagen i skolan.  Målet var att eleverna  sedan skulle kunna bygga på med fler exempel.

Fas 2:
Läraren hoppade över den här fasen eftersom eleverna tidigare har arbetat ett flertal gånger med genren instruktion och känner väl till genrens struktur och språkliga drag. Läraren har valt att fokusera ett drag, nämligen aktionsprocesser i imperativform på temaplats i satsen.

Fas 3: 
Eleverna fick tänka i pargrupper kring de olika värdena därefter uppmanades de att skriva en instruktion med tre instruktionssteg. De valde själva vilket begrepp de vill fördjupa. Innan eleverna började arbeta självständigt skrev de en gemensam text tillsammans med läraren på tavlan. Den texten kunde osäkra elever sedan använda som modell.

ANSVAR
Kom i tid till lektionen
Lämna tillbaka lånat material
Gör alltid dina läxor

Fas 4
Eleverna skrev egna instruktioner enskilt eller i pargrupper.




Värt att notera

Värt att notera här är hur genren instruktion kan fungera stöttande för eleverna i deras strävan att förstå abstrakta begrepp. När eleverna tillsammans bryter ner begreppen till konkret handling så skapas en koppling mellan det mer situationsanpassade och elevnära språket och det mer abstrakta kunskapsspråket.


åk  4-6

I centrum för lektionen i mellanåren var begreppet demokrati och vad en demokratisk beslutsprocess skulle kunna innebära i elevernas vardag.

Fas 1:
Lektionen inleddes med att repetera definitionen av begreppet demokrati. Eleverna stöttades i diskusionen av begrepp uppsatta på tavlan. 
Eleverna uppmanades därefter att  skriva ner en plats de skulle vilja resa till om möjlighet gavs. Resmålen antecknades på tavlan. Eleverna fick sedan argumentera för varför just deras resmål borde röstas fram. I argumentationen uppmanades eleverna att använda orsaksbindeorden för att och eftersom. Därefter vidtog en skriftlig omröstning. Under hela proceduren så upprepades begrepp som omröstning, demokratiskt beslut, din röst, rösthemlighet, majoritetsbeslut.


Värt att notera

Begreppet demokratisk beslutsprocess förankras i en konkret situation där alla elever är med och upplever vad begreppet innebär i en situation som de kan greppa över. Praktiken ger många tillfällen att upprepa nödvändiga begrepp om och om igen utan att det blir en drillövning. Dessutom vänjer sig eleverna vid att det finns språkligt stöd på de uppsatta planscher. I den korta argumentationen för det egna resmålet får eleverna dessutom talutrymme, vilket är nog så viktigt.Ytterligare en fördel med att utgå från det konkreta är att det i sig innebär en förberedelse inför de nationella proven. Där är många frågeställningar utformade i förhållande till ett konkret exempel. Kunskapskravet att känna till en demokratisk beslutsprocess innebär, kanske just, att redogöra för en sådan i en klassrumssituation. Då är det bra att ha prövat.