Individuella utvecklingsplaner

Ny vecka och ny blogg. Dagens blogg kretsar kring formativ bedömning i form av individuella utvecklingsplaner. IUP är självklart bara en del av den formativa bedömningen som bör pågå kontinuerligt i klassrummet. De genrepedagogiska reflektionerna får jag nog lämna därhän den här veckan.

Veckans reflektion

Veckans reflektion handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP). När vårdnadshavare och elev lämnar utvecklingssamtalet bör de veta hur väl eleven lyckats uppnå de mål som sattes upp ett år tidigare, vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven och vad som är nästa mål att erövra. Som stöd till er lärare ute i verksamheten har jag nedan förslag på ett antal skrivningar som ger de svar elev och förälder har rätt till. Strukturen följer Skolverkets IUP-blankett som vi använder på skolan.

 IUP-blanketten

Hur gick det?

Här kan det stå: Målet att utveckla förmågan att föra resonemang i mer än ett led i So-ämnena är uppnått.

Var är vi?

Här kan det stå: Elev X uppnår E- nivån helt och hållet i alla skolans ämnen. I ämnena svenska som andraspråk når elev X nästan alla kunskapskraven även för C- nivån. Det som saknas handlar om elev X:s kommunikativa förmåga när det gäller det talade språket. Ett av kunskapskraven i svenska som andraspråk är ett aktiva deltagande när lektionen handlar om att formulera sig i tal. Elev X bidrar inte till att upprätthålla det pågående samtalet. Elev X ställer varken frågor eller framför egna åsikter.

Vart ska vi?

Här kan det stå: Elev X ska försök nå alla kunskapskraven för C-nivån i svenska som andraspråk. Elev X ska sträva efter att delta aktivt i samtal som satts igång av läraren genom att, ställa frågor och framföra åsikter som bidrar till att upprätthålla det pågående samtalet.

Hur gör vi?

Här kan det stå: Läraren inleder samtalstillfällena genom att ge exempel på frågor som kan ställas och åsikter som kan framföras. Läraren återkopplar kontinuerligt till elev X om hur elev X lyckas i sin strävan att nå C-nivån i svenska som andraspråk.

Elev X använder sig av lärarens exempel men försöker tillföra en egen vändning. Till att börja med, någon gång per tillfälle och så ökar elev X successivt deltagandet, för att så småningom formulera både frågor och åsikter självständigt.

Vårdnadshavare tänker på att i hemmiljön uppmuntra elev X att ställa frågor och framföra åsikter när man samtalar om olika vardagsfrågor hemma, som sovtid, veckopeng eller tid framför datorn. Vårdnadshavaren håller sig också underrättad om hur det går för elev X genom att regelbundet fråga eleven hemma om elev X ställt några frågor eller framfört några åsikter. Vårdnadshavaren är även välkommen att kontakta läraren för ytterligare information om hur det går för elev X. 

Värt att notera

Värt att notera är att IUP är en långsiktig plan. Den utvärderas endast en gång per läsår. Det är därför viktigt att inte endast fokusera på detaljer utan även på mer översiktliga förmågor (se Göran Svanelid). Här spelar självklart barnens ålder en avgörande roll. Ju yngre elever desto enklare mål.

I ovanstående förslag på skrivning är det även värt att notera tydligheten. För att utvecklingssamtalet ska ha en chans att få avsedd formativ effekt är det viktigt att vara mycket konkret och handfast när man formulerar mål.Tydliga mål är en förutsättning för att jag själv som lärare, såväl som elev och vårdnadshavare ska förstå vad som är målet och vilka insatser som man kan förvänta sig av respektive deltagare; skola, elev och vårdnadshavare. Uppsatta mål måste också vara möjliga att bedöma; "Har målet nåtts eller inte?"