Visst kan 1:or skriva Beskrivande rapporter!

Åter tillbaka vid tangentbordet. Förra veckan lyckades jag inte hitta nödvändig tid för att göra ett inlägg på min blogg. Allt bara snurrade på lite utanför min kontroll. Så blev det förra veckan, och så kan det bli igen, men min ambition är att kunna få in ett inlägg varje vecka. Det finns så mycket bra och inspirerande att berätta om, härifrån Knutbyskolan, men även från andra  skolor jag besökt runt om i Sverige. 
Den här veckan fortsätter jag på det inkörda spåret - Hur kan genrepedagogik stötta elever att utveckla förmågor och nå kursplanernas kunskapskrav? Och jag låter mig ännu en gång inspireras av ett exempel från Eskilstuna.

På Björktorpsskolan i Eskilstuna finns Erika Vesterhav som arbetar i årskurs 1.
I hennes klass har eleverna börjat titta på och undersöka djur i närområdet. Förmågan som ska utvecklas är att kunna genomföra systematiska undersökningar i biologi och använda biologins begrepp för att beskriva biologiska samband i naturen. Redan nu i årskurs 1 lägger hon grunden för att eleverna i årskurs 3 ska ha de bästa förutsättningarna att nå kunskapskravet att kunna göra enkla observationer av några djur och sortera dem efter olika egenskaper.

Veckans reflektion

En vanlig fråga när jag föreläser handlar om huruvida text som skrivs i de yngre åldrar kan kommenteras, utan att elevernas skrivlust och tilltro till sin egen förmåga påverkas negativt. En annan frågeställning berör när det kan vara lämpligt att sporra elverna att skriva på egen hand. Det finns naturligtvis inget enkelt och entydigt svar på någon av dessa frågor. Men som så mycket annat i skolans värld handlar det inte så mycket om ålder, utan det handlar mer om attityd och fingertoppskänsla hos läraren. Erikas arbete med den Beskrivande rapporten i årskurs 1 tycker jag är ett utmärkt exempel på detta med ett mycket bra resulat som konsekvens.

Beskrivande text i biologi i åk 1
I skolans alla no-ämnen så behöver eleverna både kunna beskriva och förklara. Beskrivningar hör alltså inte bara hemma i svenskämnena där vi är många som låtit våra elever arbeta med person- och miljöbeskrivningar i sina berättelser. Det här är ännu ett bra exempel på hur olika ämnena kan befrukta varandra.

Fas 1:

Erika inleder med att tala om att hon har ett hemligt djur med sig i en påse som visar upp för klassen. Kan eleverna gissa vad det kan vara för djur som får plats i påsen? Eleverna får några ledtrådar:

• Djuret kan vara brunt eller svart.
• Djuret är ungefär 10 cm långt, lite längre än deras deras långfinger.
• Djuret lever i skogen och på åkrar och ängar.
• När det har regnat ser man det ofta på gångvägar och stigar.

Alla händer är uppe i luften. Många barn har sett djuret men vet inte vad det heter. Istället för att säga djurets namn så fortsätter eleverna beskriva djuret. Erika skriver upp en del av deras beskrivningar på tavlan i ett rutschema en sexfältare. Det som har med utseende att göra på en plats och det som har med var djuret lever i en annan grupp. Till slut är det en elev som tror sig veta att det hemliga djuret är en snigel. Alla elever tittar stint på Erikas påse när den lilla plastsnigel packas upp.

Erika fortsätter att berätta lite mer fakta om djuret som alla barnen nu är mycket nyfikna på. Fakta antecknas i form av stödord i sexfältaren på tavlan.

Sexfältare
Vilken sorts djur är det?	Hur ser djuret ut?	Var lever djuret?
blötdjur		nästan hela Sverige
Vad äter djuret?	Hur får djuret ungar?
svampar,  vissna löv

De flesta eleverna kan ännu inte läsa. Därför sätts både ord och bilder upp som stöd för minnet.

Fas 2
Eftersom eleverna är mitt uppe i sin första läs-och skrivinlärning så tittar de tillsammans på en text som Erika skrivit om Skogssnigeln där hon använt informationen från sexfältaren. När hon läser texten högt för eleverna från smartboarden så följer eleverna hennes pekpinne som hon för längs textraderna. Det finns en lucka i varje mening. Där ska elverna fylla i något av orden är, finns eller har beroende på vad som passar in. När textens alla luckor är fyllda läser eleverna tillsammans med Erika texten flera gånger.

Därefter får de leta efter ordbilderna är, finns, har och skogssnigel i texten på whiteboarden. Erika har ordkort med orden nedskrivna. Vem kan hitta ordet är i första meningen? Många händer räcks upp. Med ordkortet i handen går eleven fram till smartboraden och hittar den relationella processen är i mening ett. Eika har delat upp texten i meningar. Genom att gå igenom mening för mening i texten lär sig eleverna indirekt att någon av de relationella processerna är, finns och har finns i meningarna. Detta är ett kännetecken för en beskrivande text, ett språkligt drag, som eleverna nu fick en första kontakt med. Erika väljer också att skriva upp de relationella processerna på tavlan. Redan nu använder hon sig av begreppet. Det kommer att finnas anledning för Erika att återkomma till detta mönster många gånger till.

Fas 3
Nu är det dags att skriva tillsammans om Skogssnigeln. Erika skriver på datorn samtidigt som hon skriver så växer texten fram på klassens whiteboard.

Vad kommer eleverna ihåg från föregående lektion då texten om snigeln lästes högt flera gånger. Som stöd för minnet har de sexfältaren med ord och bildstöd. Eleverna kommer ihåg att alla meningar innehöll något av orden är har eller finns. De kommer också ihåg att många meningar börjar med skogsnigeln. Den ordbilden hade de också tränat in. Erika ställer guidande frågor som stöttning i det gemensamma skrivandet.

"Vad är det för sorts djur?Är det någon som har ett förslag på vad vi skulle kunna skriva?"
Många elever är aktiva. "Skogssnigeln är ett blötdjur."

Till slut är hela texten färdigskriven och alla frågor besvarade. Eleverna läser sin text efter Erika som läser före och pekar på texten på smartboarden.

Nästa lektion får eleverna texten utskriven. Ovanför varje litet stycke, motsvarande en fråga finns en tom ruta att rita en passande bild i. Medan elevena ritar går lärarna runt och uppmuntrar eleverna att läsa texten högt medan läraren lyssnar.

Fas 4
Nu är det spännande. Nu ska eleverna göra en egen bok om Skogssnigeln. De får bilder att klistra in i en bok, en bild till varje sida i boken. En sida motsvarar en ruta i sexfältaren. I sexfältaren  på tavlan finns orden och bilderna som stöd. Sen skriver eleverna sina texter själva från minnet och med stöd av orden i sexfältaren. Sakta men säkert ljudar de sig fram.

Värt att notera

Erikas arbete är ett utmärkt exempel på vad John Polias, känd genrepedagog och föreläsare från Australien, brukar kalla för recycling. Kunskapsinnehållet repeteras om och om igen utan att eleverna upplever  att det blir en tjatig drillövning. Istället känner de sig trygga och nöjda med att de hela tiden kan och hänger med. Utmaningen ligger precis i deras närmaste utvecklingszon. Med stöttning av läraren eller kamrat så lyckas de med uppgiften. Det leder till en djup tillfredställelse hos alla, inklusive läraren.

Instruktioner hör inte bara hemma i svenskämnet

Nu har vi snart hunnit fram till mitten av höstterminen och de flesta klasser har hunnit med att skriva texter i åtminstone en genre. Här på Knutbyskolan inleder många klasser terminen med olika teman kring normer och värden som jag redan skrivit om i min första blogg. Den genre som då faller sig mest naturligt är instruktionen. Den här veckan vill jag fortsätta på temat instruktioner.

Veckans reflektion

Veckans reflektion handlar om hur man kan arbeta med instruktioner i åk 1 när många elever ännu inte kan läsa. Det är viktigt att som lärare se hur olika genrer kan bidra till att utveckla förmågor i andra ämnen än svenska och svenska som andraspråk. Den här veckan handlar det om att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp i matematik. Självklart innebär arbetet med instruktionen som medel att utveckla förmågor i matematik, att man också arbetar med förmågor i svenskämnena som att kunna formulera sig i tal och skrift samt att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

I veckans blogg kommer arbetet med instruktioner i matematik och svenskämnena från Årbyskolan i Eskilstuna. Där har Git Nygårds genomfört följande fina arbete.

Instruktioner i matematik och svenskämnena i åk 1

I inledningen av det här temat var läraren noga med att informera eleverna om att besöket i naturen handlade om att utveckla förmågor i matematik och svenska. De skulle arbeta med antal och storlek i matematik och i svenskämnena skulle man arbeta med ord som talar om hur man placerar saker.

Fas1:

Under det första lektionspasset pratade klassen om vad en instruktion är. Läraren gav eleverna enkla muntliga instruktioner som de skulle följa t ex. "Sätt tummen på näsan", "Klappa på din mage", " Nicka fem gånger" osv.

Därefter förberedde läraren eleverna för att arbeta med instruktioner i matematik och svenska utomhus. Eleverna behövde känna till ett antal omständigheter för att kunna utföra de kommande uppdragen. Omständigheterna var i storleksordning, i en rad, i en hög, byggda av x, i en hög med x antal. Dessa tränades in genom ordbingo. Eleverna fick brickor med nio rutor med bilder där föremål låg i rad, i högar eller i storleksordning. Läraren drog sedan kort med likadana bilder ur en hatt och visade eleverna samtidigt som hon talade om vad som fanns på kortet. Eleverna kryssade bilden om den fanns på deras bricka.

- Är det någon som har en bild med två stenar i en hög?
- Är det någon som har en bild med tre löv i  en rad?
- Är det någon som har en bild med pinnar som ligger i storleksordning?
- Är det någon som har två trianglar byggda av pinnar?

Här fick eleverna både förförståelse för de omständigheter de behövde och även för viktiga deltagare som stenar, pinnar, löv och trianglar.

När eleverna var i skogen fick de sina skriftliga uppdrag med instruktioner som de skulle genomföra. De arbetade i grupper på 2-3 elever. Eleverna tilldelades ett uppdrag i taget. I varje grupp fanns det en elev som redan kunde läsa.

Uppdrag 1

1. Hämta 10 löv i skogen.
2. Lägg löven i en rad i storleksordning.
3. Visa läraren.

  

Uppdrag 2
1. Hämta 6 pinnar
2. Bygg två trianglar av pinnarna
3. Visa läraren

Uppdrag 3
1. Hämta 20 stenar
2. Lägg stenarna i 4 högar med fem stenar i varje hög
3. Visa läraren

Under det tredje lektionstillfället fick eleverna ge varandra muntliga instruktioner. Eleverna arbetade utomhus i samma grupper som vid första tillfället. De skulle även denna gång använda sig av naturföremål i sina instruktioner till varandra och av omständigheterna i storleksordning, i rad, i en hög med. Eleverna var nu säkrare på begreppen och tyckte att det var väldigt roligt att ge muntliga instruktioner till varandras grupper.

Fas2:

Läraren analyserade texten från de tre uppdragen tillsammans med eleverna. Vilket ord i varje instruktionssteg talade om vad eleverna skulle göra. Orden markerades grön på smartboarden samtidigt som eleverna markerade orden gröna i texten på sina papperskopior.

”Kan ni se något mönster?” undrade läraren. ”Var i den korta texten står orden som talar om vad de ska göra - först, i mitten eller på slutet?” Därefter talade läraren om att ord som talar om vad man ska göra kallas för aktionsprocesser.

Fas 3:

Lärare och elever skrev en gemensam instruktion med utgångspunkt i elevernas egna muntliga uppdrag till varandra under skogsutflykten. Elevernas minne stöttades av bilder tagna när eleverna utförde sina uppdrag. Den gemensamma texten sätts upp på väggen som stöd för det individuella skrivandet. Den gemensamma texten blir också veckans läsläxa.

Fas 4:

Eleverna skriver egna instruktioner till parallellklassen. Ännu en gång kan de använda samma deltagare som under besöken i naturen eller välja nya deltagare från naturen men ändå använda samma omständigheter som tidigare.

För elever som ännu inte klarar av att skriva själva så finns instruktionssteg skrivna på lappar som eleverna klistrar fast i rätt ordning. Några väljer att skriva av den gemensamma texten.

Värt att notera

Lägg märke till att genom att arbeta som ovan så får eleverna arbeta med samma ordmassa om och om igen utan att det blir en drillövning. Upprepning men i nya situationer ger alla eleverna möjlighet att lyckas. Initialt är läraren noga med att tala om för eleverna att arbetet i skogen har tydliga lärandemål, vilket är viktigt för att eleverna ska arbeta med rätt attityd. Utflykt associeras gärna enbart med fritid och lek. Under det individuella skrivandet tycker jag att det är bäst om alla försöker forma bokstäver dvs skriver av om man ännu inte kommit på tekniken med inkodning.