Den här veckan fortsätter jag på det inkörda spåret - Hur kan genrepedagogik stötta elever att utveckla förmågor och nå kursplanernas kunskapskrav? Och jag låter mig ännu en gång inspireras av ett exempel från Eskilstuna.
På Björktorpsskolan i Eskilstuna finns Erika Vesterhav som arbetar i årskurs 1.
I hennes klass har eleverna börjat titta på och undersöka djur i närområdet. Förmågan som ska utvecklas är att kunna genomföra systematiska undersökningar i biologi och använda biologins begrepp för att beskriva biologiska samband i naturen. Redan nu i årskurs 1 lägger hon grunden för att eleverna i årskurs 3 ska ha de bästa förutsättningarna att nå kunskapskravet att kunna göra enkla observationer av några djur och sortera dem efter olika egenskaper.
Veckans reflektion
En vanlig fråga när jag föreläser handlar om huruvida text som skrivs i de yngre åldrar kan kommenteras, utan att elevernas skrivlust och tilltro till sin egen förmåga påverkas negativt. En annan frågeställning berör när det kan vara lämpligt att sporra elverna att skriva på egen hand. Det finns naturligtvis inget enkelt och entydigt svar på någon av dessa frågor. Men som så mycket annat i skolans värld handlar det inte så mycket om ålder, utan det handlar mer om attityd och fingertoppskänsla hos läraren. Erikas arbete med den Beskrivande rapporten i årskurs 1 tycker jag är ett utmärkt exempel på detta med ett mycket bra resulat som konsekvens.Beskrivande text i biologi i åk 1
I skolans alla no-ämnen så behöver eleverna både kunna beskriva och förklara. Beskrivningar hör alltså inte bara hemma i svenskämnena där vi är många som låtit våra elever arbeta med person- och miljöbeskrivningar i sina berättelser. Det här är ännu ett bra exempel på hur olika ämnena kan befrukta varandra.
Fas 1:
Erika inleder med att tala om att hon har ett hemligt djur med sig i en påse som visar upp för klassen. Kan eleverna gissa vad det kan vara för djur som får plats i påsen? Eleverna får några ledtrådar:
- Djuret kan vara brunt eller svart.
- Djuret är ungefär 10 cm långt, lite längre än deras deras långfinger.
- Djuret lever i skogen och på åkrar och ängar.
- När det har regnat ser man det ofta på gångvägar och stigar.
Alla händer är uppe i luften. Många barn har sett djuret men vet inte vad det heter. Istället för att säga djurets namn så fortsätter eleverna beskriva djuret. Erika skriver upp en del av deras beskrivningar på tavlan i ett rutschema en sexfältare. Det som har med utseende att göra på en plats och det som har med var djuret lever i en annan grupp. Till slut är det en elev som tror sig veta att det hemliga djuret är en snigel. Alla elever tittar stint på Erikas påse när den lilla plastsnigel packas upp.
Erika fortsätter att berätta lite mer fakta om djuret som alla barnen nu är mycket nyfikna på. Fakta antecknas i form av stödord i sexfältaren på tavlan.
Sexfältare
|
||
Vilken sorts djur är det?
|
Hur ser djuret ut?
|
Var lever djuret?
|
blötdjur
|
nästan hela Sverige
|
|
Vad äter djuret?
|
Hur får djuret ungar?
|
|
svampar,
vissna löv
|
||
De flesta eleverna kan ännu inte läsa. Därför sätts både ord och bilder upp som stöd för minnet.
Fas 2
Eftersom eleverna är mitt uppe i sin första läs-och skrivinlärning så tittar de tillsammans på en text som Erika skrivit om Skogssnigeln där hon använt informationen från sexfältaren. När hon läser texten högt för eleverna från smartboarden så följer eleverna hennes pekpinne som hon för längs textraderna. Det finns en lucka i varje mening. Där ska elverna fylla i något av orden är, finns eller har beroende på vad som passar in. När textens alla luckor är fyllda läser eleverna tillsammans med Erika texten flera gånger.
Därefter får de leta efter ordbilderna är, finns, har och skogssnigel i texten på whiteboarden. Erika har ordkort med orden nedskrivna. Vem kan hitta ordet är i första meningen? Många händer räcks upp. Med ordkortet i handen går eleven fram till smartboraden och hittar den relationella processen är i mening ett. Eika har delat upp texten i meningar. Genom att gå igenom mening för mening i texten lär sig eleverna indirekt att någon av de relationella processerna är, finns och har finns i meningarna. Detta är ett kännetecken för en beskrivande text, ett språkligt drag, som eleverna nu fick en första kontakt med. Erika väljer också att skriva upp de relationella processerna på tavlan. Redan nu använder hon sig av begreppet. Det kommer att finnas anledning för Erika att återkomma till detta mönster många gånger till.
Fas 3
Nu är det dags att skriva tillsammans om Skogssnigeln. Erika skriver på datorn samtidigt som hon skriver så växer texten fram på klassens whiteboard.
Vad kommer eleverna ihåg från föregående lektion då texten om snigeln lästes högt flera gånger. Som stöd för minnet har de sexfältaren med ord och bildstöd. Eleverna kommer ihåg att alla meningar innehöll något av orden är har eller finns. De kommer också ihåg att många meningar börjar med skogsnigeln. Den ordbilden hade de också tränat in. Erika ställer guidande frågor som stöttning i det gemensamma skrivandet.
"Vad är det för sorts djur?Är det någon som har ett förslag på vad vi skulle kunna skriva?"
Många elever är aktiva. "Skogssnigeln är ett blötdjur."
Till slut är hela texten färdigskriven och alla frågor besvarade. Eleverna läser sin text efter Erika som läser före och pekar på texten på smartboarden.
Nästa lektion får eleverna texten utskriven. Ovanför varje litet stycke, motsvarande en fråga finns en tom ruta att rita en passande bild i. Medan elevena ritar går lärarna runt och uppmuntrar eleverna att läsa texten högt medan läraren lyssnar.
Fas 4
Nu är det spännande. Nu ska eleverna göra en egen bok om Skogssnigeln. De får bilder att klistra in i en bok, en bild till varje sida i boken. En sida motsvarar en ruta i sexfältaren. I sexfältaren på tavlan finns orden och bilderna som stöd. Sen skriver eleverna sina texter själva från minnet och med stöd av orden i sexfältaren. Sakta men säkert ljudar de sig fram.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar