Instruktioner hör inte bara hemma i svenskämnet

Nu har vi snart hunnit fram till mitten av höstterminen och de flesta klasser har hunnit med att skriva texter i åtminstone en genre. Här på Knutbyskolan inleder många klasser terminen med olika teman kring normer och värden som jag redan skrivit om i min första blogg. Den genre som då faller sig mest naturligt är instruktionen. Den här veckan vill jag fortsätta på temat instruktioner.

Veckans reflektion

Veckans reflektion handlar om hur man kan arbeta med instruktioner i åk 1 när många elever ännu inte kan läsa. Det är viktigt att som lärare se hur olika genrer kan bidra till att utveckla förmågor i andra ämnen än svenska och svenska som andraspråk. Den här veckan handlar det om att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp i matematik. Självklart innebär arbetet med instruktionen som medel att utveckla förmågor i matematik, att man också arbetar med förmågor i svenskämnena som att kunna formulera sig i tal och skrift samt att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

I veckans blogg kommer arbetet med instruktioner i matematik och svenskämnena från Årbyskolan i Eskilstuna. Där har Git Nygårds genomfört följande fina arbete.

Instruktioner i matematik och svenskämnena i åk 1

I inledningen av det här temat var läraren noga med att informera eleverna om att besöket i naturen handlade om att utveckla förmågor i matematik och svenska. De skulle arbeta med antal och storlek i matematik och i svenskämnena skulle man arbeta med ord som talar om hur man placerar saker.

Fas1:

Under det första lektionspasset pratade klassen om vad en instruktion är. Läraren gav eleverna enkla muntliga instruktioner som de skulle följa t ex. "Sätt tummen på näsan", "Klappa på din mage", " Nicka fem gånger" osv.

Därefter förberedde läraren eleverna för att arbeta med instruktioner i matematik och svenska utomhus. Eleverna behövde känna till ett antal omständigheter för att kunna utföra de kommande uppdragen. Omständigheterna var i storleksordning, i en rad, i en hög, byggda av x, i en hög med x antal. Dessa tränades in genom ordbingo. Eleverna fick brickor med nio rutor med bilder där föremål låg i rad, i högar eller i storleksordning. Läraren drog sedan kort med likadana bilder ur en hatt och visade eleverna samtidigt som hon talade om vad som fanns på kortet. Eleverna kryssade bilden om den fanns på deras bricka.

- Är det någon som har en bild med två stenar i en hög?
- Är det någon som har en bild med tre löv i  en rad?
- Är det någon som har en bild med pinnar som ligger i storleksordning?
- Är det någon som har två trianglar byggda av pinnar?

Här fick eleverna både förförståelse för de omständigheter de behövde och även för viktiga deltagare som stenar, pinnar, löv och trianglar.

När eleverna var i skogen fick de sina skriftliga uppdrag med instruktioner som de skulle genomföra. De arbetade i grupper på 2-3 elever. Eleverna tilldelades ett uppdrag i taget. I varje grupp fanns det en elev som redan kunde läsa.

Uppdrag 1

1. Hämta 10 löv i skogen.
2. Lägg löven i en rad i storleksordning.
3. Visa läraren.

  

Uppdrag 2
1. Hämta 6 pinnar
2. Bygg två trianglar av pinnarna
3. Visa läraren

Uppdrag 3
1. Hämta 20 stenar
2. Lägg stenarna i 4 högar med fem stenar i varje hög
3. Visa läraren

Under det tredje lektionstillfället fick eleverna ge varandra muntliga instruktioner. Eleverna arbetade utomhus i samma grupper som vid första tillfället. De skulle även denna gång använda sig av naturföremål i sina instruktioner till varandra och av omständigheterna i storleksordning, i rad, i en hög med. Eleverna var nu säkrare på begreppen och tyckte att det var väldigt roligt att ge muntliga instruktioner till varandras grupper.

Fas2:

Läraren analyserade texten från de tre uppdragen tillsammans med eleverna. Vilket ord i varje instruktionssteg talade om vad eleverna skulle göra. Orden markerades grön på smartboarden samtidigt som eleverna markerade orden gröna i texten på sina papperskopior.

”Kan ni se något mönster?” undrade läraren. ”Var i den korta texten står orden som talar om vad de ska göra - först, i mitten eller på slutet?” Därefter talade läraren om att ord som talar om vad man ska göra kallas för aktionsprocesser.

Fas 3:

Lärare och elever skrev en gemensam instruktion med utgångspunkt i elevernas egna muntliga uppdrag till varandra under skogsutflykten. Elevernas minne stöttades av bilder tagna när eleverna utförde sina uppdrag. Den gemensamma texten sätts upp på väggen som stöd för det individuella skrivandet. Den gemensamma texten blir också veckans läsläxa.

Fas 4:

Eleverna skriver egna instruktioner till parallellklassen. Ännu en gång kan de använda samma deltagare som under besöken i naturen eller välja nya deltagare från naturen men ändå använda samma omständigheter som tidigare.

För elever som ännu inte klarar av att skriva själva så finns instruktionssteg skrivna på lappar som eleverna klistrar fast i rätt ordning. Några väljer att skriva av den gemensamma texten.

Värt att notera

Lägg märke till att genom att arbeta som ovan så får eleverna arbeta med samma ordmassa om och om igen utan att det blir en drillövning. Upprepning men i nya situationer ger alla eleverna möjlighet att lyckas. Initialt är läraren noga med att tala om för eleverna att arbetet i skogen har tydliga lärandemål, vilket är viktigt för att eleverna ska arbeta med rätt attityd. Utflykt associeras gärna enbart med fritid och lek. Under det individuella skrivandet tycker jag att det är bäst om alla försöker forma bokstäver dvs skriver av om man ännu inte kommit på tekniken med inkodning.